Sterke reaksjoner i Sverige
Folkehøgskoledemonstrasjoner i Sverige:
Jonatan Rasks tale i Gøteborg
Varför manifesterar vi idag? Jo för att vi vill hylla en 150 år gammal skolform som vi brinner för, några av oss tycker kanske till och med att den är helt fantastisk. Vi vill hylla en skolform som varje dag på 154 folkhögskolor runtom i Sverige engagerat jobbar för att, på demokratisk grund, skapa utbildningssammanhang med ett mångfald av kurser, inriktningar, deltagare, åldersgrupper och pedagogiska metoder.
Varför manifesterar vi idag? Jo, vi vill hylla en fri skolform som ser många av sina deltagare lyckas för första gången i skollivet – de får behörigheter och möjlighet till fortsatta studier och arbete. De får en ökad självkänsla och en grund att engagera sig i samhällsfrågor, kultur och politik.
Varför manifesterar vi idag? Jo vi vill hylla en skola som skapar en mångkulturell mötesplats på riktigt. I ett Sverige som just nu skriker efter lösningar på integration är vi en plats där möten uppstår mellan grupper som annars inte har så många kontaktytor i samhället. Deltagare med behov att lära sig tala, läsa och skriva svenska möter teaterfanatiska skolkamrater. 19-åringar som inte har färdiga gymnasiebetyg och som pluggar för behörigheter möter pensionärer på skrivarkurs. Mångfalden är unik, berikande, levande och, inte minst, på riktigt.
Men vi manifesterar också för att vi är oroliga för folkhögskolornas, och inte minst, folkbildningens framtid. I förra veckan kom nyheten att regeringen ökar bidragen till folkhögskolorna med 100 miljoner. Det är goda nyheter och innebär nog att vi faktiskt kommer att få en något ökad ersättning per deltagarvecka. Men samtidigt ska vi komma ihåg att 100 miljoner är väldigt långt från de 440 miljoner som Folkbildningsrådet äskade. Samma regering tog vid förra årsskiftet också bort den dryga halv miljard i extra beviljade medel som folkhögskolorna fått i spåren av pandemin, där man för övrigt lyfte en viktig samhällsuppgift runt sysselsättning och omställning för personer som stod utan arbete. Och när regeringen ena veckan ger med ena handen för att veckan därpå ta så oändligt mycket mer finns all anledning att vara på tårna. I fredags lät Johan Persson, liberal utbildningsminister, meddela att man över de nästa tre åren minskat anslagen till folkbildningen med över en miljard.
Så vi manifesterar också idag för att vi måste väsnas så det hörs hela vägen upp till riksdagen. Vi måste tala om att vi är missnöjda och vi måste visa allt det vi kan. Detta är en maraton inte en spurt. Så efter idag. Åk hem till era skolor och prata med politikerna, med journalisterna, med era grannar och era vänner om allt det vi kan. Visa varför vi är «diamanten i utbildningssystemet!»
Jonatan Rask, rektor Nordiska folkhögskolan